Färgerna kommer emot mig som solar om natten

Svävar som blodröda klot över nyfruset vatten

Sen förs jag runt i en dimma som rodnande smyger

in genom träden i skogen – det känns som jag flyger

Vaknar så sakta ur drömmen, och allt vill jag spara

Allt som en människa inte har makt att förklara

Dansande solar i själen och sånger om natten

när det är mörkt och jag dansar på nyfruset vatten

Det här är min själ!

Det här är min själ!

Det här är min själ

Men inget farväl!

Så in i mörkret som gömmer och vaggar och gungar

Mjukt som en vinge som sveper sig om sina ungar

Där jag kan kura och lura den vintrande världen

Lämna min själ till nåt annat – jag tror att nån bär den

Rakt in i ljuset av norrsken som sprakande lågar

Börja min flykt genom tiden där ingenting plågar

Naken och klädd i en sky av de klaraste stjärnor

och med ett följe av ljusbarn som är mina tärnor

Det här är min själ!

Det här är min själ!

Det här är min själ

Men inget farväl!

Är det en dröm eller bara en början på livet

Snart får jag se vad jag varit och vad jag har blivit

Svart har jag varit och vit som en brinnande stjärna

Regnbågens färger har lyst i min tragglande hjärna

Vatten och regn och små droppar av irrande dimma

Allting är jag när jag dansar en dröjande timma

solen och träden och blommornas doft över jorden

skrattet och sången och alla de utsläppta orden

Allting är jag

Det här är min själ!

Det här är min själ!

Det här är min själ

Men inget farväl!

När själen är utsläppt i frihet och inte bunden av kroppen, tänker jag mig att det är så här. En slags förvandling till ett tillstånd där allting är möjligt.

Svävande, virvlande och eteriskt. Jag försöker beskriva det nästan omöjliga.

En önskan. Regnbågssång hette sången från början, innan Stefan satte melodi till den. Nu var ju texten flera verser längre är vad som rymdes i melodin, så den kortades ner. Men här ser ni hur jag tänkte i alla fall. / Py

Uppdatera text

Min själ